misslindis

Har precis tittat på första avsnittet av säsongen av Spårlöst. Fy vad jag lipat. Man kan inte sluta titta utan man måste ju verkligen få veta som händer. Tyckte det var riktigt sorgligt och tråkigt för systrarna att föräldrarna var döda, men vilken känsla när dem hittade sina morföräldrar och storasyster. Man kan nog inte riktigt förstå om man inte har varit med om det själv. Vi som har växt upp med våra föräldrar och syskon tar ju för givet att vi alltid har dem runt oss, men tyvärr har ju inte alla den förmånen. Det borde vara något vi borde tänka på mer och uppskatta mer, för det finns ju faktiskt dem som inte har sån tur. Tycker det är något vi alla borde bli mer medvetna om, men man tänker ju tyvärr inte så förrän man är i en sådan situation själv.
Nu ska jag nana, jättetrött!

Natti natti!:)